Name: Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert
Start: 2023-09-01T00:00:00.000Z
End: 2023-09-01T00:00:00.000Z
Location: Berwaldhallen

Organization

Conductor

Santtu-Matias Rouvali

Instrumentalist

Pianist

Leif Ove Andsnes

Piano

Orchestra

Göteborgs Symfoniker

Baltic Sea Festival

Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert

Stockholm

Sweden

Berwaldhallen

Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert: D’un matin de Printemps Boulanger,L (+2 More)

Public

D’un matin de Printemps

Piano Concerto No. 5 in E-flat Major Op. 73

Petrushka

Approved

Accordionist

Archlutenist

Baroque Flutist

Baroque Oboist

Baroque Trumpetist

Bassist

Bassoonist

Cellist

Clarinetist

Contrabassist

Cornettist

Flutist

Guitarist

Harper

Harpsichordist

Hornist

Lutenist

Mandoline Player

Musette de cour Player

Oboist

Organist

Percussionist

Recorder Player

Saxophonist

Tenor Violinist

Timpani

Trombonist

Trumpeter

Tuba Player

Vibraphonist

Viola Pomposa Player

Viola da gamba

Viola d’amore Player

Violinist

Violino Piccolo Player

Violist

Actor

Broadcasting

Chefdirigent Musiktheater

Choir

Choreographer

Chorus Director

Chorus master

Composer

Costume designer

Dancer

Dramaturge

Executive producer

Extra

Hairstylist

Illustrator

Librettist

Lighting designer

Makeup artist

Orchestra Operations

Other

Photographer

Poet

Repetiteur

Set designer

Sound designer

Stage Manager

Stage director

Teacher

Translator

Video designer

Vocal coach

Wig & Makeup Designer

Writer

Writing and performance

Tenor

Singer

Bass

Countertenor

Baritone

Soprano

Bass-baritone

Contralto

Mezzo-soprano

Alto

Child vocalist

Continuo

Silent

Spoken

När Göteborgssymfonikerna gästar Berwaldhallen med chefdirigent Santtu-Matias Rouvali i spetsen är det i sällskap med Leif Ove Andsnes, den norske pianisten som var deras Artist in residence säsongen 2019-2020 och sedan länge har hela världen som arbetsplats. Med sig på resan har han ofta Beethoven.

Sin femte pianokonsert skrev Beethoven i Wien år 1809, medan Napoleons styrkor gick till attack mot staden. Då och då fick han söka skydd i broderns källare och ångesten var påtaglig. Vid denna tid hade tonsättaren dessutom på allvar börjat plågas av sin dövhet, men komponerade trots det ett verk som alltifrån inledningens orkestrala hammarslag och rullande pianokaskader till tredje satsens briljanta coda, är fullt av överraskningar, originella idéer, rörande melodier och tro på att musik och konst kan förändra världen. Pianokonserten har av eftervärlden kallats både Kejsarkonserten och Militärkonserten och visst kan man ana både kanondunder, marschrytmer och trumpetsignaler i detta trots allt ljusa stycke, som Beethoven aldrig hade förmåga att framföra.

– Att veta hur isolerad Beethoven var vid den här tiden. Han hade verkligen upptäckt allvaret i sitt handikapp och kunde själv inte spela konserten. Det måste ha inneburit en sådan känsla av misslyckande, men det finns ändå inte ett spår av självömkan i musiken. Jag har nästan svårt att föreställa sig att någon har suttit och skrivit denna musik, så vansinnigt vacker att den tycks ha funnits för alltid, säger Leif Ove Andsnes om verket som han har framfört många gånger världen över.

Ljus och lätthet präglar även Lili Boulangers D’un matin de printemps (En vårmorgon), andra delen i en diptyk som den franska tonsättaren komponerade mot slutet av sitt mycket korta liv. Bägge styckena behandlar samma melodiska och rytmiska tema på olika sätt. Men om systerstycket D’un soir triste är långsamt och elegiskt ger D’un matin de printemps ett närmast glättigt intryck präglat av liv, energi och förväntan. I de modala harmonierna, lekfulla vändningarna och rytmiska finesserna hörs tydligt hennes påverkan av impressionismen och Debussy.

Full av smittande rytmer är också Stravinskys Petrusjka, vars melodier delvis är hämtade från gamla ryska folksånger. Då tonsättaren hade börjat samarbeta med Sergej Djagilev vid Ryska baletten i Paris drabbades han plötsligt av den envisa idén att skriva musik om en docka som får liv och börjar utmana orkesterns tålamod. Tänkt som ett verk för orkester och piano, men under Djagilevs påtryckningar utarbetade Stravinsky idén i en balett som koreograferades av Michel Fokine och gjorde succé i Paris. Numera framförs oftast musiken i en burlesk konsertversionen bestående av fyra tablåer, där Petrusjka hamnar i ett triangeldrama med ballerinan och moren på en vintrig marknadsplats  i Sankt Petersburg.

svenska

When the Gothenburg Symphony visits the Berwaldhallen with chief conductor Santtu-Matias Rouvali at the helm, it is in the company of Leif Ove Andsnes, the Norwegian pianist who was their Artist in residence in the 2019-2020 season and has long had the whole world as his workplace. He often has Beethoven with him on the trip.

Beethoven wrote his Fifth Piano Concerto in Vienna in 1809, while Napoleon's forces were attacking the city. From time to time he had to seek shelter in his brother's basement and the anxiety was palpable. Moreover, by this time the composer had seriously begun to suffer from his deafness, but nevertheless composed a work which, from the opening orchestral hammer blows and rolling piano cascades to the brilliant coda of the third movement, is full of surprises, original ideas, moving melodies and belief that music and art can change the world. The piano concerto has been called both the Imperial Concerto and the Military Concerto by posterity, and certainly one can sense both cannon booms, marching rhythms and trumpet signals in this despite all bright piece, which Beethoven never had the ability to perform.

- Knowing how isolated Beethoven was at this time. He had really discovered the seriousness of his disability and was unable to play the concert himself. It must have involved such a sense of failure, yet there is not a trace of self-pity in the music. I almost have a hard time imagining that someone has sat down and written this music, so insanely beautiful that it seems to have existed forever, says Leif Ove Andsnes about the work, which he has performed many times around the world.

Light and lightness also characterize Lili Boulanger's D'un matin de printemps (A spring morning), the second part of a diptych that the French composer composed towards the end of his very short life. Both pieces treat the same melodic and rhythmic theme in different ways. But if the sister piece D'un soir triste is slow and elegiac, D'un matin de printemps gives an almost cheerful impression characterized by life, energy and anticipation. In the modal harmonies, playful twists and rhythmic finesse, her influence of impressionism and Debussy can be clearly heard.

Full of infectious rhythms is also Stravinsky's Petrushka , whose melodies are partly taken from old Russian folk songs. When the composer had begun collaborating with Sergei Diaghilev at the Russian Ballet in Paris, he was suddenly struck by the stubborn idea of ​​writing music about a doll that comes to life and begins to challenge the orchestra's patience. Conceived as a work for orchestra and piano, but under Diaghilev's pressure, Stravinsky developed the idea into a ballet choreographed by Michel Fokine and a hit in Paris. Nowadays, the music is usually performed in a burlesque concert version consisting of four tableaus, where Petrushka ends up in a triangular drama with the ballerina and her mother in a wintry marketplace in Saint Petersburg.

English

Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert by Boulanger, Beethoven, Stravinsky, Noiztik (2023/2023), Zuzendaria Santtu-Matias Rouvali, Berwaldhallen, Stockholm, Sweden

Emanaldia kredituak (Antzezleku eta Ekipa )

Taldea

Programa, buruz eta sinopsia

Argazkiak

Irakurketa gehiago

Emanaldiaren datak eta lekuak

Lekuak