Forestillingen er underholdning i topklasse. De største operahuse i verden når kun halvt så langt med et hundrede gange så stort budget. Skånska Operans udgave af »Carmen« i Vega er skåret ind til benet og lyser af sangglæde og syndigt godt skuespil. Byens bedste underholdning!
Kultur och Nöje - Likt humlans flykt visade sig det omöjliga fungera och vi i premiärpubliken på Bäckaskogs slott fick uppleva en version av Puccinis storverk med kvaliteter som man i ”normala” uppsättningar har svårt att upptäcka, skriver tidningens recensent Lars-Erik Larsson.
Titelrollen är fordrande, både i fråga om sångkonst och koncentrerad scenisk utstrålning. Lona Mohr Villadsen är djupt rörande då hon gestaltar den första förtjusningen och slutligen inser att hon blivit övergiven med en hjärteknipande liten gosse som en kärlekens pant. Hon ger röst åt svärmeriet och åt den slutliga desperationen.
Skånska Operan har befriat La Bohème från röda plyschstolar, mässingsguld, sammetsridåer och upphöjda scener. Här är det råa takbjälkar, enkla stolar, inga ridåer och ett vanligt golv, mitt bland oss. Här glänser skådespelarna och sångarna både sångtekniskt och dramatiskt. De får fram känslan i varje ton, hur det är att leva fattigt bohemliv i Paris, hur det är att hålla ihop i kompisgänget, hur det är att älska som om var dag vore den sista --- och vi, vi i publiken, blir en del av kompisgänget, för vi befinner ju oss alla på samma nivå. Bokstavligen. Publiken omringar scenen på tre sidor (på den fjärde sitter orkestern) och man får en snabb flashback till Shakespeares The Globe. Så här skulle teater --- och opera --- vara. Nära folket. Omedelbar. Drabbande. Relaterbar. Rolig. Otroligt vacker!
Tor Lind som Don Giovanni och Albin Ahl som Leopoldo uppnår skön tonkemi och tonharmoni när de gnabbas och retas med varandra. Man köper deras bästis-skap rätt av. De två verkar ha en lång, lång, lång historia bakom sig ...